Till slut så lyckades vi få ut alla djuren på bete och det är alltid med lika skön känsla man ser dem springa ut på grönklädda fält. Sista dygnen de befinner sig inne på stall är inte roliga. De skriker och skriker och i princip ingenting gör dem nöjda. De känner förstås doften av gräs och allt annat gott som nyss slagit ut och de äldre fåren vet precis vad som väntar. Så det är klart att de hellre vill ut i det fria än att befinna sig inomhus i ladugården. Dock med facit i hand blev det rätt bra att det tog några dygn extra innan vi fick iväg dem på bete motför vad vi först planerat, för vädret har verkligen mestadels varit kallt, blåsigt och regnigt.
Även vårbruket är så gott som klart och det som står närmast i tiden är att tömma ut all gödsel från fårhusen och därefter dra igång med slåtter. Många bönder har redan gjort klart första rundan, men vi känner ingen panik. Vi har med åren lärt oss att det är ingen idé att stressa upp sig. Visserligen vill vi ha så bra värden på gräset som det helst bara går, men samtidigt behöver vi mängd och om det dissar på några decimaler hit eller dit på energivärdet är inte hela världen.
